Jag skrev tidigare ett inlägg om den sk mutskandalen och vad Anneli Hulthén hade sagt då hon var förbannad.
Att det var jättebra att man tog tag i det men att det
förmodligen inte skulle hända något. Nu skriver GP om
som bortblåst, som den aldrig existerat.
Så då undrar jag givetvis: vad hände?
Ska jag vara riktigt elak så borde jag använda ord som
mutskandal - ännu en - eller politikerförakt, eller hycklare,
eller andra utslitna ord som det inte hjälper hur mycket man
än skriver eller skriker ut dem. Men så illa är det väl ändå inte?
I valtider borde de vara extra försiktiga med sådant här.
De ska väl ändå spegla oss och våra idéer, det är väl därför
vi väljer just dem?
Eller är det så att de struntar i vad vi som väljer dem tycker
och tänker? Så illa kan det väl inte vara?
För första gången någonsin så vet jag faktiskt inte vad jag
ska göra i valet. Om jag ska rösta så som jag alltid gjort eller
rösta blankt. Båda alternativ känns fel. Varför rösta på någon
som ändå inte lyssnar på mig?
Att inte rösta alls känns inte heller bra, jag vill ju förändra,
jag vill vara med och påverka. Men det känns som om det inte
spelar någon roll, vare sig det är röda eller blåa, gröna eller
genomskinliga, alla verka vara av samma skrot och korn.
Men så illa kan det väl inte vara?
Jag kanske borde starta ett eget parti? Välja ut dem som
fortfarande har empati och verklighetsförankring kvar vilket
parti de än kommer från? Det borde väl inte spela någon roll
om det blir en blandregering? Några gröna, några röda,
några blå och några genomskinliga - ja, sådana som
egentligen inte har någon färg... Det hade varit en regering
och ett parti som verkligen hade speglat vårt samhälle på
bästa sätt. Så jag kanske bara har ett alternativ kvar - att
bli politiker! Men... så illa kan det väl ändå inte vara?